Tidig svensk veckopress

En ny sorts veckopress växte fram i Europa under 1700-talet. Den kallades ”moralisk” och bar på ambitioner att underhålla läsarna. Satir, ‘goda råd’ och läsarbrev var tre återkommande inslag.  Jag har forskat om förutsättningarna för den svenska grenen av genren med särskild tonvikt på hur brevformen användes i essäer och artiklar, något som bidrog till att skapa en särskild relation till läsekretsen.

”Gunstige Läsare. Den Sedo-lärande Mercurius ärnar hwar Wecka utgifwa et Arck, som innehåller någon Moralisk Discours, eller Betraktelse. Hans Ändamål är, at föra dig til en sådan Wandel som anstår et förnufftigt Creatur […].” (”Reklamblad” för Sedolärande Mercurius 1730)

Sedolärande Mercurius

Sedolärande Mercurius (1730–1731) var den första svenska tidskriften i en genre som spred sig i Europa under 1700-talet. Genren brukar kallas Spectator-genren efter förebilden The Spectator som utgavs av av Addison och Steele i London på 1710-talet. I Sverige fick denna tidskriftstyp benämningen ”moraliska veckoskrifter”. Under 1730-talet utkom sammanlagt nio sådana veckoskrifter på svenska, fler om man räknar in korta utgivningsförsök. Samtliga producerades i Stockholm. Den mest kända är Olof Dalins Then Swänska Argus (1732–1734).

Med de moraliska veckoskrifterna kom nya aspekter till svensk periodisk press: ett förbindligt tilltal, ett moraliskt vägledande innehåll i satirisk form och, framför allt, en ambition att roa och att samspela med läsekretsen. Innehållet fokuserade i hög grad på vardagslivet och det sociala samspelet. 

I min doktorsavhandling God dag, min läsare! uppmärksammar jag de mediehistoriska förutsättningarna för genren i Sverige. Studiens första fråga är: Vilka omständigheter var det som gjorde uppkomsten möjlig just under 1730-talet? Hade det skett påtagliga förändringar för någon enskild faktor, så som tryckteknologi, distribution, läskunnighet eller censur, som möjliggjorde utgivningen? Studien visar att för ingen av dessa faktorer förändrades omständigheterna på ett sådant sätt att det förklarar genrens framväxt. Bakgrunden finns istället i flera omställningar efter Karl XII:s död och enväldets sammanbrott. Den tidiga ”frihetstiden” medförde en ökad optimism, ett friare samtalsklimat, bättre ekonomi och nya konsumtionsmöjligheter för redan gynnade grupper. Bland annat började tryckeriproduktionen växa till sig med fler privata initiativ och utrikeshandeln ökade – ett par faktorer som är tydligt sammanlänkade med uppkomsten av moraliska veckoskrifter på svenska.

Den andra fråga som jag fokuserar på i studien gäller betydelsen av brevet och brevformen i de svenska veckoskrifterna. I Sedolärande Mercurius och flera av efterföljarna inbjöds läsarna att bidra med brev och andra texter, och många införda brev, som presenteras som läsarbrev, ger ett intryck av att inbjudningarna hörsammades. Vad var det för slags frågor som togs upp i brev? Vilka funktioner hade brevmaterialet, och hur förändrades det över tid? Läs mer här.

Priser och belöningar för God dag, min läsare!
Pris om 40 000 kr från Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur, ur fonden för svensk folklivsforskning, med motiveringen att avhandlingen ”lägger en viktig grund för förståelsen av mediernas förändring mot allt större läsargrupper”.
Stipendium om 60 000 kr utdelat av Svenska akademien, ur Stina och Erik Lundbergs stiftelse, i juni 2014.


Om moraliska veckoskrifter [av Tilda Maria Forselius]

2018 ”Paying the Price for Women’s Vice: Economic Arguments in the Swedish Moral Weeklies Sedelärande Mercurius and Then Swänska Argus”, in Klaus-Dieter Ertler et al. (ed.) Discourses on Economy in the Spectators. Hamburg: Verlag Dr Kovac 2018, pp. 43–62.

2016 ”‘Aber mein Lieber Schneider’: The Printer as a Media Actor and the Drama of Production in Then Swänska Argus (1732–34)”, Journal of European Periodical Studies 1:1 (Summer 2016), pp. 25–36. Fulltext (journal homepage)

2015 God dag, min läsare! Bland berättare, brevskrivare, boktryckare och andra bidragsgivare i tidig svensk veckopress 1730-1773. [Uppdaterad och utökad diss.] Lund: Ellerströms förlag. Fulltext-version: Forselius (2015) thesis fulltext, med sammanfattning på engelska.

2008 ”When authors say goodbye to readers: Last letters in The Swedish Argus and Letter exchange, two Swedish eighteenth-century essay papers”, in Sylvie Crinquand (ed.) Last Letters.  Newcastle: Cambridge scholars 2008, pp. 10–24.

2007 ”Brevs gränser och gränsöverskridanden: Om C.C. Gjörwells Bref om blandade ämnen och Abraham Sahlstedts swar”, i Stefan Ekman, Mats Malm & Lisbeth Stenberg (red.) Den litterära textens förändringar: Studier tillägnade Stina Hansson. Stockholm/Stehag, 2007, s. 129–141.